Livet som Plural

Livet som Plural

Menu

Vad är DID?

Dissociativ identitetsstörning, DID i korthet, är en psykisk diagnos där personen har två eller fler personligheter.

Dissociativ identitetsstörning kan utvecklas när en person utsätts för barndomstrauman så som försummelse, fysisk misshandel, psykisk misshandel eller sexuella övergrepp.

Det finns flera teorier för att förstå DID. Trots att DID har nämnts i åratal så finns det lite forskning på området.

Dessa är några symptom på dissociation;

1. Dissociativ amnesi
Amnesi betyder minnesförlust. När man lider utav dissociativ amnesi kan man inte minnas delar utav ens liv, oftast stressfulla och traumatiska situationer. Amnesi är inte som vanlig glömska och den kan hända i nuet och från tidigare i livet. Det finns många orsaker till att någon får amnesi, med DID handlar det oftast om att olika alters/ delpersonligheter har kommandot över kroppen och att det inte finns någon annan del medveten om vad som händer, som när en situation är så stressande att en person inte kan hantera den. 

2. Derealisation
När en person erfar derealisation känner denna att miljön runt sig är konstig och orealistisk. Det kan också innebära att man inte känner igen personer man känner eller att allt är som i en dimma, overkligt.

3. Depersonalisation
När en person erfar depersonalisation är det raka motsatsen till derealisation. Nu känner man att jaget känns overkligt, man kan känna det som om man är utanför sin egen kropp och att det som händer inte sker på riktigt eller att minnen inte handlar om en själv utan någon annan.

Derealisation och depersonalisation händer oftast på samma gång, men det är också möjligt att bara ha det ena. Som symptom är derealisation och depersonalisation de vanligaste formerna av dissociation.

4. Identitetsförvirring och identitetsvariation.

Dessa symptom kan kombineras på olika sätt och det är hur de kombineras som avgör vilken diagnos inom det dissociativa spektrumet som en person får.

Att dissociera i vardagen är helt normalt, till exempel att dagdrömma eller köra bil på en känd vägstrecka och helt plötsligt är man hemma utan att veta hur man hamnade där så fort. En person kan också ha dissociativa reaktioner eller episoder på en stressande och överväldigande situation, det är kroppens sätt att klara av situationen. Dessa är helt vanliga reaktioner.

Men när man får diagnosen DID är symtomen mer extrema och hindrande i vardagen. En person med DID har två eller fler personligheter, också kallade alters. Dessa alters har sin egen självkänsla och kan agera oberoende av varandra, känna, tänka och vara i dåtiden och nutiden.

Ett annat sätt att se på dissociativa diagnoser är genom strukturell dissociation, vilket är när en person kan dela sig och bli mer än en personlighet på grund utav trauma och oavsett allvarlighetsgrad på traumat. I denna teori inkluderas även emotionellt instabil personlighetsstörning (EIPS) och posttraumatisk stressyndrom (PTSD).

Strukturell dissociation kan förklaras genom den emotionella delen av personligheten och den uppenbart normala delen av personligheten. Splittringen utav en personlighet kan uppstå när en persons försvarssystem är aktiverat, vid stark stress eller hot. En emotionell del uppstår när försvarssytemet inte längre orkar och situatioen blir övermäktig, den emotionella delen stannar i den hotfulla och överväldigande situationen medans den uppenbart normala delen fortsätter livet som om den övermäktiga situationen inte skett. Den normala delen integrerar inte med den emotionella delen så den emotionella delen har ingen insyn i det dagliga livet. Trots att den uppenbart normala delen gör allt för att hålla den emotionella delen utanför så kommer den emotionella delen påminna den normala delen om sin existens genom att skapa flashbacks och mardrömmar. Detta överenstämmer med diagnosen PTSD (Posttraumatisk stressyndrom), DESNOS (Disorder of extreme stress, not otherwise specified) och DDNOS (Dissociative disorder, not otherwise specified). Dessa diagnoser innebär att man har en uppenbart normal del och en eller flera emotionella delar. När det kommer till DID så har det skapats flera uppenbart normala delar och ännu flera emotionella delar.

Människor runt omkring en person med DID kan inte nödvändigtvis se skillnaden mellan de olika personligheterna. För att få diagnosen DID måste man även ha amnesi och återkommande minnesstörningar, förlorat viktig personlig information samt vardagliga händelser. Minnesförlusterna kan förklaras genom att alters/ delpersonligheter tar över kommandot av kroppen.

Vissa alters kommer vara medvetna om varandra och andra kommer vara ovetande om de andra. Ibland kan en alter fronta och ingen annan kommer vara medveten, detta är ofta orsaken till amnesi i vardagen. Ibland kommer det vara en medvetenhet mellan alters vilket gör att andra kan veta om vad som händer. Vid medvetande mellan alters kan oftast inte de medvetna delpersonligheterna agera på vad som sker, på vad som den frontande altersen gör.

Det finns olika roller inom systemen hos någon med DID. Några vanliga är till exempel; barndelar, beskyddare och inre förövare, variationerna är lika vida som det finns personer med DID.

Hur svårt det är att leva med DID beror inte nödvändigtvis på hur många alters en person har. Det är inte heller alltid en bättre integration får personen med DID att fungera bättre. Det kan till och med vara en högre funktion för att alters är separerade. Men det kan också vara kaos, med ett vardagsliv som är ohållbart och osammanhängande på grund utav amnesi.


Dissociation är inte samma sak som psykos. Det finns dock överlappande symptom, så som hörselhallucinationer. Hallucinationerna vid DID är oftast en dialog mellan olika alters inuti men vid till exempel schizofreni upplevs hörselhallucinationerna som om de kommer från utsidan.

Med dissociativa störningar kommer inte bara emotionella symptom utan även fysiska. Till exempel; man kan delvis eller helt tappa förmågan att röra sig, tappa känseln och känslighet för smärta. Man kan också få suddig syn och bli oförmögen att tala eller reagera mindre på ljus, ljud eller beröring. Detta kallas för psykosomatiska eller somatoforma besvär.

En person kan ta sig igenom krig och svåra trauman utan att utveckla DID eller andra dissociativa syndrom. Det verkar som om obearbetade trauman är grunden för att utveckla DID eller andra dissociativa syndrom.

Att dissociera kan vara en skrämmande upplevelse och skapar känslan av att tappa kontrollen trots att man förstår och känner igen symptomen och vart de kommer ifrån. Det är svårt att acceptera dissociationerna framförallt för att man inte kan kontrollera dem med vilje och detta leder till en känsla av okontrollerbarhet. Trots att man vet att denna strategi en gång gagnat en och behövdes så är det oerhört svår att hantera i nuet.

Det är vanligt att ens inre och yttre jag inte stämmer överens med varandra. På utsidan kan man se ut att fungera bra men på insidan är det kaos. Dissociativa symptom är inte farliga i sig men de leder till exempel oftare till självmord och självskador än för personer utan DID.

Det viktigaste att säga är att dissociation kan upplevas på så många olika sätt och oavsett hur så skapar det ofta mycket lidande. Stigmatiseringen i samhället hjälper inte heller till och många filmer porträtterar personer med DID som våldsamma förövare när sanningen är att de allra flesta med DID är raka motsatsen.

Om dissociation är orsakat av en akut stressreaktion så kan man återgå till "normal" igen efter den stressfulla händelsen. Men för någon med DID, som har flera delar/alters så är det oftast inte möjligt att integrera och det är inte heller alltid integrering är den bästa vägen. Dissociation är svårt och ofta omöjligt att bli av med. Man måste acceptera livet med DID och försöka göra livet så hanterbart det bara går, ofta betyder det att man hittar en väg att sammarbeta mellan alters och känslor.

Utifrån den vi vet idag om DID så orsakas det av barndomstrauman, andra typer av dissociativa syndrom kan orsakas av andra psykiska störningar så som panikattacker, depression eller droganvändning. Dissociativa syndrom är vanligt när någon upplever extrem överväldigande stress oavsett om detta orsakas utav trauma eller inte.

Livet som Plural